Gå direkt till innehåll

Botulism hos häst

Häst

Det förekommer enstaka utbrott av misstänkt botulism hos häst i Sverige. Det exakta antalet är svårt att uppskatta eftersom alla inte registreras trots att det föreligger anmälningsplikt. Botulism ger förlamning och plötsliga dödsfall. Vaccin finns till hästar.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Botulism är en dödlig förgiftning med botulinumtoxin som kan drabba både däggdjur och fåglar i hela världen. I Sverige drabbas några hästar årligen, och de flesta dör. Hur många som drabbas är det svårt att få fram säkra siffror på. En svensk retrospektiv undersökning av Bergold (2007) visade att 65 fall av botulism hos häst hade anmälts till försäkringsbolag under perioden 1995 till 2005. Men under perioden 1995-2018 finns endast 3 fall på häst registrerade hos Jordbruksverket (1998 och 2008), trots att sjukdomen alltså förekommer och är anmälningspliktig. Vid SVA ges rådgivning kring misstänkta botulismfall, ofta flera gånger varje år. Enligt SVA:s bedömning är därför båda de publicerade siffrorna en underskattning av det verkliga antalet fall. Det beror på att kliniskt ställda diagnoser oftast inte säkerställs med analys, och inte rapporteras till Jordbruksverket. Anledningen är ofta att varken hästägare eller försäkringsbolag vill betala för diagnostik av avlidna hästar. Ibland kan det också vara svårt att hitta toxinet i ett blodprov. Den bristande rapporteringen omöjliggör användning av registret för övervakning av sjukdomsläget för botulism. Det vore därför önskvärt att fall av botulism hos häst anmäls i högre grad. Enligt föreskriften om anmälningspliktiga sjukdomar kan anmälan om botulism göras av praktiserande veterinär oavsett om toxin påvisats eller inte. 

Bakterien Clostridium botulinum bildar olika typer av toxin. När det gäller sjukdom hos djur i Sverige har endast typ B påvisats hos hästar, medan typ B, C och E har förekommit hos andra djurslag. I USA står typ B för 85% av hästfallen, men även typ C och D har förekommit där hos häst. I Sverige visade en studie av jordar på 1960-talet att typ B bara förekom i en liten del av jordprover från inlandet (4-5%) medan det fanns en högre förekomst av sporer av C. botulinum typ E både i inlandsjordar (28-45%) och i jordprover från kusterna (87%).

Symtom

Hästar är extremt känsliga för giftet (toxinet) botulin som orsakar sjukdomen. Ytterst små mänger behövs för att hästar ska utveckla sjukdomssymtom med tilltagande förlamning och dö.

De vanligaste symtomen vid botulism hos häst är:

  • Svårigheter att svälja foder och vatten
  • Saliv rinner ofta ur munnen
  • Slapphet, nedsatt muskelspänning i tunga, läppar, svans
  • Hängande ögonlock och förstorade pupiller
  • Svårigheter att hålla upp huvudet kan förekomma
  • Svårigheter att gå
  • Svaghet och darrningar i muskulaturen
  • Nedsatt pupillreflex, förstoppning, kolik och utspänd urinblåsa kan uppträda.

Försvagningen förvärras successivt men känseln är opåverkad. Hästen kan i slutskedet inte resa sig och dör av andningsförlamning eller cirkulationssvikt inom några timmar upp till en vecka, ofta inom 48 till 72 timmar.

Om hästen fått i sig en icke dödlig dos av toxinet kan den utveckla mindre grava symtom än det som beskrivs ovan.

Smittämne/toxin

Botulism orsakas av nervgiftet botulin eller botulinumtoxin, som är ett av de mest potenta naturliga gifter som finns. Botulin produceras av bakterien Clostridium botulinum som trivs bäst i syrefri miljö.

Bakterien bildar sporer för att överleva vid tuffa yttre förhållanden, till exempel där syre finns. Sporerna kan finnas i jord, gödsel, gammal förna och kadaver. Vid gynnsamma betingelser i syrefri miljö kan sporerna övergå till vegetativt stadium och bilda toxin. Det finns åtta olika typer av botulin-neurotoxin (BoNT).

Förgiftningsvägar

Den vanligaste förgiftningsvägen vid botulism hos vuxna hästar är intag av foder eller strö som innehåller botulin. Vid rätt förutsättningar kan vilande bakteriesporer utvecklas till bakterier som bildar botulin, om jord, gödsel, gammal förna och/eller kadaver kommer med i fodret vid skörden.
En annan möjlig inkörsport är att själva bakterierna kommer med i fodret och botulin sedan bildas i hästens mag-tarmkanal. Detta förekommer främst hos föl, så kallad ”Shaker foal syndrome”.
En ovanlig smittväg är att sår förorenas av klostridiebakterier, till exempel navelstumpen hos föl. Bakterierna bildar sedan botulin i såret och kroppen.

Patogenes

Botulin påverkar nervsystemet och orsakar en tilltagande slapp förlamning (pares/paralys) som i slutskedet även förlamar hästens andningsmuskulatur. Toxinet försämrar överföringen av nervimpulser vid nervens anslutning till muskeln, de kolinerga motorändplattorna. Först påverkas de stora nervernas utgående funktion, vilket visar sig som en symmetrisk muskelsvaghet med slapphet (nedsatt tonus) i tunga, ögonlock och svans. Till slut paralyseras andningsmuskulaturen i diafragma så att andningen upphör, och hästen dör.

Jämför med tetanus, stelkramp, som också orsakas av ett nervgift, men som istället ger ett kramptillstånd med en ökad, hård tonus i musklerna och där svansen hålls upplyft.

Diagnos

Diagnos ställs med hjälp av symtombilden. Definitiv eller verifierad diagnos görs på laboratorium genom påvisande av toxinet.
Det svåra är att hitta toxinet eftersom det sällan finns några större mängder botulin i hästens blod och dessutom, när symtom uppstår, har mycket av toxinet lämnat blodet och bundit till nervcellerna. I foder är toxinet i allmänhet inte jämnt fördelat utan finns på något eller några ställen.

Provtagning

Vid misstanke om botulism kontaktas veterinär för undersökning och provtagning av djur och/eller aktuellt foder. Spara misstänkt foder om det är möjligt. Ofta är dock fodret antingen uppätet eller kasserat på grund av den dåliga kvalitén. Kontakta SVA för att diskutera optimal provtagning och hantering av prover.

För analysen tas serum (minst 5 ml) från det sjuka djuret i så tidigt skede som möjligt. Analysen görs på SVA med en kemisk analysmetod utan att använda försöksdjur. Om möjligt tas även leverprover, se nedan.

Inom EU-projektet ANIBOTNET samlar SVA även in foder eller obduktionsmaterial (från döda hästar. Prov från lever har visat sig kunna vara positivt trots att serum varit negativt.

Kunskapen om förekomst av botulin i foder är begränsad och undersökningar av foder görs enbart när kliniska symtom uppträder hos djur. Det är svårt att hitta toxin i ett foderparti eftersom det kan vara ojämnt fördelat.

Behandling

Förgiftade hästar ges understödjande behandling och noggrann tillsyn. Svårt sjuka djur bör avlivas av djurskyddsskäl, eftersom prognosen för överlevnad är dålig.

I Sverige finns vaccin mot den typ av botulin som påvisats hos häst i landet. Däremot finns inte antitoxin att tillgå. I USA och Kanada finns antitoxin till häst kommersiellt tillgängligt, både monovalent (typ B) och polyvalent (varierande, till exempel typ A och B eller A, B och E). Antitoxin skyddar dock endast mot det fria toxin som inte bundit till nervändplattorna. Det innebär att ju snabbare antitoxin ges, desto bättre effekt.

Isolering

Isolering behövs inte då sjukdomen inte är smittsam.

Stallrengöring och desinfektion

Misstänkt foder bör förstöras efter eventuell provtagning.

Profylax (förebyggande behandling)

Allt foder med tvivelaktig hygienisk kvalitet ska kasseras.

För att undvika att hästar drabbas av botulism är det viktigt att fodrets hygieniska kvalitet är god. Foderkvalitén ska säkerställas hela vägen från fält till mule, i såväl produktion som lagring, hantering och utfodring. Botulism har enligt internationell vetenskaplig litteratur och fallbeskrivningar inte kunnat förknippas med bara något enstaka foderslag, men däremot med brister i produktion, hantering, lagring och utfodring av olika fodermedel. För att undvika föroreningar av bakterier i vallfoder (hö, hösilage, ensilage) och även i halm är det viktigt att grödan är ren vid skörd och att inblandning av jord, gödsel, kadaver med mera undviks. Hö bör skulltorkas och lagras skyddat mot fukt. Inplastat vallfoder bör lagras så att plasten skyddas mot skador.

För att uppnå en bra konservering i inplastade balar bör torrsubstanshalten (ts-halten) vara jämn och ligga i intervallet 45-65 procent. Lägre ts-halt medför ökad risk för bakteriella feljäsningar, främst enterobakterier och klostridier. Ts-halter över 65-70 procent medför ökad risk för mögeltillväxt men även att botulin kan bildas i fodret. pH-värdet bör i alla inplastade foder understiga 7,0. Även spannmål och andra torra kraftfoder kan utgöra en risk för botulism om det inte hanteras korrekt. All spannmål och andra torra kraftfodermedel ska lagras skyddat mot fukt, gnagare och fåglar.

Allt foder bör inspekteras noga innan utfodring. Om det har avvikande lukt, färg och/eller struktur bör man vara extra uppmärksam. Hö ska lukta friskt och ha en torr struktur. Inplastat vallfoder ska också lukta friskt, men en normal variation i lukt finns eftersom ett blötare ensilage luktar mer syrligt och har en brunare färg än ett torrare hösilage, utan att det behöver vara något hygieniskt fel. Om fodret luktar ammoniak och/eller smörsyra är det tydliga tecken på feljäsning och ska kasseras. Även foder som bär synliga tecken på inblandning av jord, gödsel, gammal förna och kadaver kan leda till allvarliga hälsoproblem, oavsett foderslag. Det är inte tillrådligt att sortera bort de delar som är förorenade och utfodra med resten av till exempel en bal, utan man ska kassera hela balen.

Utfodringsförfarandet är viktigt ur botulismsynpunkt. Vallfoder som serveras utomhus och blir nedtrampat i lera kan utgöra en risk, liksom krubbor och foderhäckar/hoar som inte rengörs. Inplastade balar som öppnats måste förbrukas innan varmgång uppkommer. Vanligtvis är hållbarheten begränsad till 3-5 dygn under tidig höst och vår och något längre under kallare väderlek.

Hästar på bete kan också drabbas av botulism. Orsakerna till detta har man sällan kunnat fastställa, men beten med mycket gammal förna har förekommit i verifierade fall av botulism hos hästar i USA. Även gräsklipp i stora högar som blivit varma har orsakat botulism hos hästar.

Vaccin: För hästar finns ett bra och säkert vaccin med god effekt mot botulism av typ B. Andra typer av botulism har inte påvisats bland hästar i Sverige. Botulism har inte förekommit i Sverige hos korrekt vaccinerade hästar enligt en rapport av Bergold (2007). De fall av botulism hos häst som SVA känner till har vid förfrågan visat sig sakna fullständig vaccination.

Grundvaccinering med BotVax™ B är tre vaccineringar med en månads mellanrum, åtföljd av årlig revaccinering. Fullgott skydd förväntas två veckor efter tredje grundvaccineringen enligt tillverkaren.

Prognos

Hästar är extremt känsliga för botulism. Dödligheten hos icke vaccinerade hästar som inte behandlas med antitoxin och andningsunderstöd anges till 90 procent i internationell litteratur. Det överensstämmer med svenska erfarenheter. I en retrospektiv insamling av uppgifter om 34 hästar som diagnostiserats med botulism vid några svenska djursjukhus överlevde 12 procent (Bergold, 2007). De flesta som överlevde hade bara haft lindriga symtom.

Överlevande hästar kan kräva lång konvalescens innan de är helt återställda. Föl som ges andningshjälp, ofta med respirator och antitoxin, har god överlevnadschans, enligt studier från USA, men utan sådan behandling dör flertalet.

Vad säger lagstiftningen?

Botulism är en anmälningspliktig sjukdom enligt SJV föreskrifter (SJVFS 2013:23) om anmälningspliktiga sjukdomar. Enligt föreskriften kan anmälan om botulism göras av praktiserande veterinär oavsett om toxin påvisats eller inte. 

Zoonosaspekt

Människa är mycket känslig för botulinumtoxin och förgiftas, precis som hästar, vanligen via intag av förorenade födoämnen. En försiktighetsåtgärd är att tvätta händerna efter hantering av misstänkt hästfoder, rengöring av fodertråg, hantering av kadaver med mera för att undvika att man av misstag får i sig toxin. 

Vanliga frågor och svar

 

Mer information

Bergold, J. (2007). Botulism hos svenska hästar. (Botulism in Swedish horses).

Examensarbete. Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet.

Johannsen (1963). Clostridium botulinum in Sweden and the adjacent waters. J Appl Bacteriol 26 (1) 43-47).

Johnson, AL, McAdams, SC, Whitlock, RH. Type A Botulism in Horses in the United States: A Review of the past Ten Years (1998-2008). J VET Diagn Invest 2010 22: 165  

Wilkins , P.A. (2007) Botulism. In: Equine Infectious Disease. Ed: Sellon D.C., Long M.T., Saunders, Missouri, USA.

Hitta på denna sida