Gå direkt till innehåll

Hälta

Får

Hälta hos får kan bero på klövsjukdomar som fotröta och klövböld. Mastit och anaplasmos kan visa sig som hälta. Rödsjuka kan ge ledinflammationer i flera leder, främst hos lamm. Lamm kan också drabbas av polyartrit av annan etiologi.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Fotröta förekommer i Sverige och bekämpas genom ett kontrollprogram. Klövböld förekommer i alla åldrar och ofta som sporadiska fall i besättningen, men utbrott förekommer. Problem med anaplasma förekommer framför allt på Gotland och på östkusten och en i del andra delar av Sverige. Rödsjuka förekommer i vissa besättningar och kan ge utbrott av ledinflammationer. 

Första fallet av smittsam digital dermatit diagnostiserades i Sverige 2019 och man bör vara vaksam på denna diagnos vid hälta hos får.

Symtom

Inte alla får med fotröta uppvisar hälta, men det är ett vanligt symtom. Hältan kan vara så kraftig att fåret står på framknäna. Klövböld ger kraftig svullnad och värme ovanför kronranden och hälta ofta på ett ben. Bölden spricker oftast i kronranden, eller ibland även i klövspalten. Vid akut klinisk mastit ses ofta hälta på grund av det smärtande juvret. Liknande bild ses vid akut klinisk orkit. Anaplasma kan ge hälta med feber, hos både lamm och vuxna. Rödsjuka ger klassiska artriter med hälta och ledsvullnad i flera leder hos många lamm i besättningen. Maedi-Visna kan i tidigt skede ge ospecifik hälta. Stelkramp ger mer stelhet än hälta.

Vid smittsam digital dermatit ses ofta, men inte alltid, hälta; ofta bara på ett ben.

Differentialdiagnoser

Det finns en mängd olika orsaker till hälta hos får. Bland ickeinfektiösa orsaker kan nämnas trauma, rakitis, selen-E-vitaminbrist (NMD) och kopparbrist. Andra klövsjukdomar som fång, separation av vita linjen, klövspaltseksem (interdigital dermatit), limax och svullen klövtalgkörtel kan också ge hälta liksom förvuxna eller för hårt verkade klövar.

Mul- och klövsjuka är en viktig differentialdiagnos.

Etiologi och patogenes

Fotröta orsakas bland annat av Dichelobacter nodosus. Hudskador i klövspalten gör att bakterierna får fäste. Infektiös polyartrit hos lamm orsakas oftast av bakterier. Infektionsämnena kan nå leden genom blodet vid systemisk sjukdom, sår eller navelinfektion; eller direkt in i leden vid skador. Klövböld kan också ge övergrepp till led. Anaplasma sprids med fästingar. Rödsjuka orsakas av jordbakterien Erysipelothrix rhusiopathiae. Strawberry footrot orsakas av Dermatophilus congolensis.

Smittsam digital dermatit orsakas av Treponema spp. ibland tillsammans med Fusobacterium necrophorum och Dichelobacter nodosus.

Provtagning och diagnostik

Se under respektive sjukdom på get eller får.

Behandling och profylax

Fotröta behandlas med fotbad innehållande tio procent zinksulfat och eventuellt antibiotika. Eventuellt kan salicylsyrebandage prövas. Smärtstillande och inflammationsdämpande behandling sätts in vid behov. Polyartrit hos lamm behandlas i första hand med penicillin som måste sättas in i ett tidigt skede. Prognosen är dock ofta dålig. Klövböld kan behandlas med antibiotika. Anaplasmos kan behandlas med tetracyklin. Rödsjuka kan behandlas med penicillin, men har bara effekt i ett tidigt skede. Det finns ingen specifik behandling mot smittsam digital dermatit.

Förebyggande åtgärder är god hygien, torrt och mjukt underlag och ett gott smittskydd samt klövverkning. Hygienen vid lamning är mycket viktig. Särskilt vid fotröta är det möjligt att sanera besättningen och sedan hålla den fri genom att endast köpa in djur från fria besättningar samt hålla inköpta djur i karantän där klövarna undersöks noggrant och fotbadas som karantänsbehandling. Anaplasmos förebyggs genom att undvika att fåren får fästingar.

Hitta på denna sida