Gå direkt till innehåll

Kräftpest

Kräftdjur

Kräftpest orsakas av en vattenlevande algsvamp, Aphanomyces astaci, vilken infekterar sötvattenlevande kräftor och orsakar hög dödlighet i flodkräftbestånd, medan signalkräftan är resistent och oftast bara blir bärare av algsvampen. Kräftpesten härstammar från Nordamerika, men är numera mycket vanligt förekommande i de europeiska signalkräftbestånden. 

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Aphanomyces astaci växande i huden på en flodkräfta.
Aphanomyces astaci växande i huden på en flodkräfta. Foto: Thorbjörn Hongslo/SVA

Förekomst

Algsvampen A. astaci antas först ha kommit till Europa med levande kräftor som under senare delen av 1800-talet importerades till Europa från Nordamerika. Förutom kräftor kan algsvampen också angripa den sötvattenslevande ullhandskrabban (Eriocheri sinensis). 

Symtom

Hos flodkräfta (Astacus astacus) uppmärksammas sjukdomen oftast vid plötsligt uppkommen hög dödlighet i kräftbeståndet. Flodkräftorna uppvisar främst beteendeförändringar, exempelvis undviker de inte ljus (förflyttar sig dagtid), uppvisar balanssvårigheter och minskad koordination (”styltgång”).

Signalkräftan (Pascifastacus leniusculus), som är en kräftart som är resistent mot kräftpest, uppvisar istället oftast svarta (melaniserade) fläckar i skalet/huden i anslutning till algsvampangripna områden. Fläckarna kan försvinna i samband med skalömsningen men kan med tiden successivt återkomma. I sällsynta fall kan plötsligt uppkommen hög dödlighet förekomma i signalkräftbeståndet.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Algsvampen, Aphanomyces astaci

Infektionsport:

Via huden/skalet och gälarna

Spridning i djuret:

Via skalet/huden och in i kroppens olika organ

Smittvägar:

Via direkt kontakt med smittade/sjuka kräftor samt infektiösa algsvampsporer i vattnet

Överlevnad:

Algsvampen är en obligat parasit och måste ha ett värddjur (kräftor) för att överleva. Svampens sporer överlever dock upp till flera veckor i vattnet, beroende på vattentemperatur.

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs för närvarande genom identifiering av svampen med ljusmikroskopi och molekylärgenetiska metoder (PCR).

Behandling och profylax

Någon verksam terapi finns inte.

Infekterade vattenområden kan efter en tid återbesättas med flodkräfta under förutsättning att inte infekterade signalkräftor finns i området.

Lagstiftning: Restriktioner

Enligt Artskyddsförordningen 2007:845 är det förbud att:

  • Föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae.
  • Förvara och transportera levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller inte flod- eller signalkräftor som fångats eller odlats i Sverige.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2011:4) får signalkräftor inte sättas ut:

  • på Öland, Gotland eller norr om Dalälven.
  • i område med kräftpest eller i anslutning till sådant område.
  • i område med flodkräftor som når in i Norge eller i anslutning till sådant område.
  • där arten inte förekommer idag, eller där tillstånd inte tidigare meddelats för utplantering av arten.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2011:4) får flodkräftor inte sättas ut:

  • till vattenområde där kräftpest förekommit under de senaste två åren.

Enligt Svensk författningssamling (SFS 1994:1716) är det förbud att:

  • flytta redskap som använts vid kräftfiske från ett vatten till ett annat utan föregående desinficering.
  • förvara levande kräftor, kasta ut döda kräftor och kräftdelar eller rengöra och kasta emballage i vilket kräftor förvarats i annat vatten än det där de fångats.

Enligt Svensk författningssamling (SFS 1994:1716) kan Länsstyrelsen besluta att:

  • ett vattenområde ska anses kräftpestsmittat, vilket kan innefatta förbud mot fångst, försäljning, transport av okokta kräftor samt användning av betesfisk från andra vatten. Inom ett sådant förbudsområde får i regel inte redskap och båtar transporteras till andra vatten inom området eller föras ut från det utan desinfektering.
  • ett vattenområde ska vara skyddsområde för flodkräfta, vilket innebär förbud mot att:
    • saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området
    • använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats
    • utan föregående desinfektering använda fiskredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som använts i vatten utanför området
    • utplantera signalkräfta.

Signalkräftan på EU:s lista över invasiva främmande arter

Signalkräftan är sedan den 3 augusti 2016 med på EU:s lista över invasiva främmande arter

Syftet med den nya EU-förordningen är att förebygga, minimera och mildra effekter av invasiva främmande arter på djur och natur, människors hälsa eller ekonomi.

EU-listade arter är hårt reglerade, bland annat med förbjud av import och spridning av arterna i naturen. För arter med stor spridning (som signalkräftan har i Sverige) finns inget krav på att utrota arten.

Frågor och svar EU-bestämmelser

Se Havs- och vattenmyndigheten om de nya EU-bestämmelserna.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-11-21