Gå direkt till innehåll

Mastit orsakad av Streptococcus agalactiae

Mastit orsakad av grupp-B-streptokocker

Nötkreatur

Mastit orsakad av Streptococcus agalactiae (SRA) är en mycket smittsam, juverbunden bakterie som ger upphov till såväl akuta som kroniska mastiter, kliniska som subkliniska. Det finns många genotyper av bakterien varav en del kan infektera både ko och människa.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Ja

Juvret är den vanligaste smittkällan hos mjölkkor men hos människa finns bakterierna främst i urogenitalia och tarm. Hos människa är det en mycket viktig bakterie då den hos gravida kvinnor kan gå över till barnet före eller under förlossning och orsaka svåra blodförgiftningar hos barnet. De zoonotiska riskerna är dock inte helt klarlagda.

Förekomst

SRA har i flera nationella undersökningar visat sig vara en ganska ovanlig orsak till klinisk och subklinisk mastit (≤1 procent). Under 2000-talet ökade antalet fall i vissa besättningar, främst större lösdrifter samt besättningar med automatisk mjölkning (AMS). I dessa besättningar kunde prevalensen vara så hög som upp till 60 procent smittade kor. Vid nationella tankmjölksundersökningar (PCR) av besättningar med AMS eller mer än 100 kor 2010/2011 och 2013 var andelen SRA-positiva gårdar 5-8 procent. I en undersökning av tankmjölk från alla svenska mjölkgårdar 2016 var cirka 4 procent av gårdarna SRA-positiva. Stora geografiska skillnader sågs i förekomsten av positiva gårdar.

Kliniska symtom 

I drabbade besättningar kan morbiditeten vara hög även om SRA i vanliga fall är en ovanlig juverpatogen. Mortaliteten är låg. Symtomen kan vara både subkliniska och kliniska med förändringar i juver och mjölk samt allmänna symtom.

Differentialdiagnoser

Andra mastiter. 

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Streptococcus agalactiae är en grampositiv, betahemolyserande kock

Inkubationstid:

-

Infektionsport:

Spenkanalen

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret

Smittvägar:

Juvret är den viktigaste smittkällan. Smitta sprids mellan besättningar främst via inköpta djur och inom besättningar främst vid mjölkning men kan även spridas till exempel i liggbås med mjölkläckage. Utfodring av mjölk från infekterade juver till kvigkalvar i gruppbox kan innebära en smittrisk. Människor kan vara symtomlösa smittbärare varför överföring från människa till ko inte kan uteslutas.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas ut och skickas till ackrediterat laboratorium. Mjölkprov kan också analyseras med hjälp av PCR-diagnostik.

Behandling och profylax

SRA är känslig för penicillin, men om mastiten gått över i ett mer kroniskt stadium kan effekten in vivo vara dålig. Återinfektionsgraden är sannolikt hög. Akuta, kliniska mastiter ska behandlas med bensylpenicillin snarast, se SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning (pdf). Subkliniska fall kan behandlas med långtidsverkande intramammarier under sintiden. Kroniska fall bör slås ut.

SRA förebyggs genom noggranna mjölkningsrutiner och god mjölkningshygien. Infekterade djur ska skyddas från friska djur genom gruppering och mjölkningsordning. Hygienen i kalvningsbox och i liggbås ska vara god och risken för mjölkläckage i liggbåsen ska minimeras. Om inköp av djur måste ske ska de komma från fria besättningar samt vara provtagna med ett fyrspensprov. Utslagning av främst kroniskt infekterade djur är en viktig del i sanering av SRA-drabbade besättningar.

Hitta på denna sida