Gå direkt till innehåll

Proliferativ enteropati (PE)

Infektion med Lawsonia intracellularis, Proliferativ hemorragisk enteropati (PHE)

Gris

Proliferativ enteropati (PE) är en bakteriellt orsakad tarminfektion som drabbar unga grisar över hela världen. I Sverige förknippas sjukdomen mest med ett kroniskt förlopp hos tillväxtgrisar, med försämrad tillväxt och eventuellt diarré som följd. Mer akuta sjukdomsförlopp med blodiga diarréer och eventuella dödsfall kan drabba äldre grisar. Sjukdomen kallas då proliferativ hemorragisk enteropati (PHE), men denna form är ovanlig i Sverige.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Smittämne och smittvägar

Sjukdomen orsakas av bakterien Lawsonia intracellularis. Bakterien kan även förekomma i besättningar utan påtagliga kliniska symtom. Smittspridningen är fekal-oral och bakterien förökar sig i grisens tarmepitelceller. Bakterien kan överleva cirka 14 dagar i miljön.

Närbild på ljusrosa tarmslemhinna.
En kraftigt förtjockad tarmslemhinna på grund av infektion med Lawsonia intracellularis. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Magdalena Jacobson/SLU

Klinisk bild

Lawsonia intracellullaris kan ge upphov till en kronisk tarmsjukdom som oftast drabbar grisar mellan avvänjning och förmedling (cirka 6-15 veckors ålder). Sådana sjukdomsutbrott sammanfaller i tiden med att det skydd de unga grisarna fått via råmjölken avtar. Symtomen utgörs av eftersatta och avmagrade grisar (så kallade ”pellegrisar”) med eller utan diarré. Diarrén som ses är vanligen grå-brun och lös till vattnig i konsistensen.

Mer akuta sjukdomsförlopp med blodiga diarréer och sporadiska dödsfall kan drabba äldre grisar (från äldre slaktgrisar till vuxna djur) och sjukdomen kallas då proliferativ hemorragisk enteropati (PHE).

Provtagning och diagnostik

Typiskt för sjukdomen är den kraftigt förtjockade slemhinnan i framför allt ileum, så kallad proliferativ intestinal adenomatos (PIA) som ses vid mikroskopisk undersökning i samband med obduktion. Vid obduktion kan bakterien påvisas i tarmslemhinnan. Den kan även påvisas i träck med hjälp av PCR, varför träckprov kan användas för att konfirmera den kliniska bilden på levande djur. Även serologi kan vara användbart, framför allt i samband med övervakning och vid testning av större grupper av djur.

Behandling och förebyggande åtgärder

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Om behandlingen sätts in i tid och i rätt dos är prognosen ofta god för den enskilda grisen. Som besättningsproblem kan det dock vara besvärligt att komma till rätta med problem med Lawsonia-infektioner. De förebyggande åtgärderna handlar om att försöka hindra smittspridning inom besättningen med hjälp av goda hygien- och smittskyddsrutiner. Vaccin finns också tillgängligt.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-10-09