Gå direkt till innehåll

Svartskorv

Exudativ epidermit

Gris

Svartskorv är den vanligaste förekommande hudsjukdomen hos gris. Sjukdomen kan orsaka både en akut generaliserad form som vanligen drabbar spädgrisar samt en mer sporadiskt uppträdande lokaliserad form med mindre allvarliga symtom hos äldre grisar.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Smittämne och smittvägar

Staphylococcus hyicus som normalt finns på grisarnas hud är en toxinproducerande grampositiv bakterie som under rätt betingelser kan orsaka svartskorv. Oftast krävs någon form av föregående hudskada för att bakterien ska kunna penetrera huden. Samtidig virusinfektion kan underlätta för sjukdomen att bryta ut. Svartskorv drabbar oftare gyltkullar och nystartade besättningar på grund av att djuren inte hunnit utveckla adekvat immunitet.

Klinisk bild

Sjukdomen uppträder i en generaliserad form hos framför allt diande grisar. Drabbade kultingar har kraftigt nedsatt allmäntillstånd men sällan feber. Initialt kan rodnader i huden ses men ofta upptäcks grisarna först när större delen av hudytan är påverkad. Drabbade hudpartier avger ett klart exsudat där smuts lätt fastnar vilket gett upphov till benämningen ”svartskorv”. Dödligheten hos drabbade grisar kan vara hög på grund av vätskeförlust och elektrolytrubbningar.

En mindre allvarlig form med fokala hudförändringar kan drabba äldre grisar, särskilt under tillväxtperioden. Skorviga hudförändringar av varierande storlek och omfattning ses hos dessa grisar, men allmäntillståndet är sällan påverkat.

Provtagning och diagnostik

Diagnos ställs framför allt kliniskt. Bakteriologisk odling från förändrade hudpartier kan konfirmera den kliniskt ställda diagnosen. Vid besättningsproblem bör bakteriologisk odling och resistensundersökning utföras eftersom resistens mot penicillin kan förekomma hos Staphylococcus hyicus.

Behandling och förebyggande åtgärder

Grisar med den akuta, generaliserade formen av svartskorv bör behandlas individuellt med antibiotikainjektioner. För att minska dödligheten krävs snabbt insättande av behandling. Sjuka smågrisar kan även behöva vätskeersättning eftersom vätskeförlusterna via huden ofta är omfattande. Tillskott av extra värme kan också vara nödvändigt.

Den mindre allvarliga formen av lokaliserad svartskorv behöver sällan behandlas. I svåra fall kan dock behandling vara nödvändig för att tillskynda läkning och minska vidare smittspridning.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-10-09