Gå direkt till innehåll

Hudsår hos älg och tidig hornfällning

Ser du en älg med hudsår på ryggen är SVA intresserad av information om detta, och om möjligt också få in prover.

Sedan 2014 har SVA fått in rapporter och prover från älgar med kraftiga utbredda hudsår på ryggen. Det är huvudsakligen stora kapitala tjurar som är drabbade. Utbredningen har varit från Dalarna och söderut.

Såren är lokaliserade till ländrygg, bröstrygg, kors och ibland även kroppssidor. I sårens ytterkant ses ofta oskadad men pälslös hud, som gränsar till en kraftigt inflammerad och förtjockad hud, som vid ytan är varig och vätskande, ofta täckt av en intorkad sårskorpa. Ibland ses fluglarver i såren.

Bilden föreställer död älgtjur med stora sår på ryggen.
Hudsår på ländrygg hos älg. Foto: SVA

till dessa utbredda sårskador är fortfarande oklar. Under hösten och vintern 2015, 2016, och 2017 utför SVA en undersökning för att få in information om förekomsten av hudsår hos älgar, samt insamling av prover från älgar som drabbats av dessa hudsår. 

I de flesta fallen har drabbade älgar haft riklig eller massiv förekomst med hjortlusflugor (Lipoptena cervi, även kallade älgflugor/älglöss).
I vissa fall hittas också öronskabb, Chorioptes sp. Huden är oftast kraftigt förtjockad under sårigheterna, vilket tyder på kronisk klåda, där älgtjurarna har kliat sig på ryggen med hornen. Vad som i grunden orsakar sjukdomen har SVA ännu inte lyckats fastställa.

Målet med undersökningen är att med hjälp av rapporter, få information om:

  • Var i landet hudsår hos älg finns
  • Vad är orsaken till sjukdomen
  • Hur stor andel djur är drabbade
  • Är även hondjur drabbas av hudsår?
Bilden visar ett stort rött hudsår hos en älg.
Kraftig hudinflammation på ländrygg hos älg. Foto: Erik Ågren/SVA

Är detta ett lidande?

När en älg med utbredda hudsår upptäcks ställs frågan om man ska avliva älgen av djurskyddsskäl. För en älg som är avmagrad eller allmänpåverkad (oskygg, vinglig, uppenbart "dålig, sjuk") är enkelt att besluta om avlivning. De utbredda hudsåren medför ett lidande, men det är inte enkelt att avgöra graden av lidande och om det i alla lägen är rätt att avliva älgen om djuret i övrigt verkar vara i gott hull och har ett normalt beteende. Enstaka fall av hudsår har kunnat följas över tid och avläkning av hudsåren verkar kunna ske hos vissa älgar. När såren är mycket utbredda (inga definitiva mått kan anges, men kanske när de är över cirka en halvmeter i bredd eller längd) så är det en större hudskada, och då bör bedömningen kunna vara att det är befogat att få avliva älgen. För avlivning av vilda djur får man göra en bedömning från fall till fall, det finns inte några skarpa eller enkla gränsdragningar, utan det får ske på eget ansvar.

Kassera älgen eller äta den?

När en älg fälls under jakt och det visar sig finnas ett utbrett hudsår, så vill jaktlaget veta om man måste eller får kassera kroppen, oftast för att få en ny älg på tilldelningen. Enligt rapportering till SVA så har många jaktlag kasserat eller grävt ner hela kroppen, medan andra har flått av en älg med hudsår och sett att det inte är någon påverkan eller sjukligt med kroppen i övrigt. Även här kan det alltså variera från fall till fall, vissa djur har magrat av, andra är välmusklade och feta, så det finns inte någon strikt linje i hur det kan eller bör hanteras i olika län. En bedömning behöver göras på hela kroppen. Kontakta länsstyrelsen eller ansvariga för älgförvaltningen lokalt om du har frågor om kassering och älgtilldelning.
SVA har fått in och undersökt en del älgkroppar med hudsår och fått in hudprover från hudsår. Rapporten från SVA kan användas som underlag till exempelvis länsstyrelsen i deras beslut, men SVA skriver inte automatiskt intyg på att alla hudsårsälgar bör kasseras. Kontakta SVA innan älgar eller hudsårsprover skickas in! 

Kronhjortar

Död kronhjort med stora sår över hela kroppen.
Kronhjort med hudsår. Foto: Bo Söderberg

rapporter finns om kronhjortar som har drabbats av liknande hudsår. Vi är därför  intresserade av att få in foton, rapporter och även hela djur eller prover från andra hjortdjur för undersökning.

Kontaktpersoner vid SVA

Torsten Mörner (018-67 42 14)
Caroline Bröjer (018-67 40 47)

Skicka formuläret via e-post och svaret till någon av ovanstående. Eller skicka det per post till Torsten Mörner, SVA, 751 89 Uppsala.
Det går även bra att rapportera in observationer eller fynd om dessa problem till rapporteravilt.sva.se.

Tack för ditt bidrag!

 

Riktad sjukdomsövervakning vilda djur

SVA bedriver flera riktade sjukdomsundersökningar på vilda djur. Övervakningen är inriktad på ett eller flera i förväg specificerade smittämnen hos vissa djurslag, till skillnad från den fallviltundersökning som bedrivs vid SVA, som syftar till att ge en överblick över hälsoläget bland våra vilda djur.  

Dessa riktade undersökningar bedrivs med stöd från Jordbruksverket, Naturvårdsverket eller andra finansiärer och de syftar framför allt till att dokumentera smittskyddsläget i Sverige avseende de specifika sjukdomarna.

Flera infektionssjukdomar kan drabba både vilda djur och tama djur och ibland även människan (zoonoser), därför är dessa undersökningar i vår vilda fauna av stort intresse. 

Undersökningarna bygger på att allmänheten skickar in material (exempelvis blodprov/döda djur) för undersökning, eller riktade insamlingar i projektform. Läs mer under Pågående projekt om du kan lämna ett bidrag.

Senast uppdaterad : 2019-12-14